Under mycket lång tid har vi mer eller mindre medvetet men generiskt odlat förutsättningar för att hantera fel och brister som haft inverkan av våra individuella begränsningar. Sedan drygt ett sekel tillbaka har vi dragit operativa erfarenheter av dessa begränsningar (och förmågor) och successivt förbättrat anpassningen av tekniken till oss själva, på marken såväl som sedermera även i luften.
På en rent allmän nivå erfordras regelverk och kvalitetssystem för att upprätthålla en god flygsäkerhet. Det är en komplex verksamhet flyget inramas av och konsekvenser av felhandlingar är förstås något vi i det längsta strävar efter att undvika. Kulturella betingelser är i det här avseendet hörnstenar för att organisationen ska kunna fungera i rätt riktning med jämvikt, balans och med allt annat som är fundamentala väsentligheter i , vad som borde vara , en unison strävan. Men på en allmängiltig nivå är ledningen inte bara ansvarig för genomförandet utan även för att en tillfredsställande verksamhetssäkerhet eftersträvas och vidmakthålls.
